Invasiva främmande arter
Det finns ett antal växtarter som är klassade som invasiva främmande arter enligt EU:s bestämmelser. Begreppet invasiv innebär att växterna har lätt att etablera sig och när de har fått fäste sprider de sig på andra växters bekostnad. Till slut tränger de undan andra arter och tar över. Det är förbjudet att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut invasiva arter i naturen, och vi behöver hjälpas åt för att minska spridningen.
Invasiva växter i Kristinehamn
Exempel på tre invasiva främmande växter som finns i Kristinehamns kommun är gul skunkkalla, jättebalsamin och jätteloka.
Tre växtarter som är mycket invasiva men ännu ej upptagna på EU:s lista är blomsterlupin, kanadensiskt gullris och parkslide. I dagsläget finns det inget strikt lagkrav för att bekämpa dessa, men Naturvårdsverket rekommenderar att man hjälper till att begränsa spridningen av dessa då de är mycket spridningsbenägna.
Gul skunkkalla introducerades till Sverige från Nordamerika som trädgårdsväxt. Den har spridit sig till naturen och har fått fotfäste på en del platser. Den har starkt gula blommor och kan växa sig mycket stor. I naturen konkurrerar den ut och tränger undan annan växtlighet och sprider sig.
Har man gul skunkkalla på sin mark behöver den tas bort, det bästa är att gräva upp hela plantan. För att förhindra ytterligare spridning ska plantan läggas i brännbart avfall, inte på komposten.
I Kristinehamn känner vi till en förekomst vid Spjutbäcken, dels en plätt med en större population dels en del solitära plantor efter bäcken. Den trivs i närheten av vattendrag vilket gör att fröna lätt kan spridas till större avstånd via vattnet. Kristinehamns kommun arbetar kontinuerligt med att bekämpa gul skunkkalla, vi letar upp och gräver upp plantorna. Då man i dagsläget endast känner till en förekomst finns det goda chanser att helt utrota gul skunkkalla i vår kommun. Skulle du träffa på den någonstans, rapportera in förekomsten i vår karta eller hör av dig till oss på miljö- och hälsoskydd. Gul skunkkalla har importerats som prydnadsväxt till trädgårdsdammen så den kan även finnas i privata trädgårdar. Dessa måste också bekämpas och utrotas för att förhindra vidare spridning.
Jättebalsamin är en högväxande växt med rosa blommor. Den introducerades till Sverige som trädgårdsväxt. Den lockar till sig pollinatörer med sina stora fina blommor och bildar stora täta bestånd som tränger undan andra arter. Den trivs i näringsrik jord, ofta vattennära.
I Kristinehamns kommun finns den på många platser, oftast i stora bestånd.
Den förökar sig genom frön och för att förhindra spridning måste den slås. Slår man den före blomning kan växtdelarna ligga kvar. Om man däremot slår blommande växter ska blommorna samlas ihop i säckar och läggas i brännbart så att de inte hinner gå i frö.
Jätteloka introducerades till Sverige som trädgårdsväxt som sedan har spridit sig i naturen. Den växer sig hög, kan bli flera meter, och blommar från juli till september. Blommorna liknar hundkäx. Den har stora blad som växer tätt på marken vilket gör att ingenting överlever under och kring dessa växter. Den förökar sig via frön som dessutom är grobara under många års tid.
I kommunen har vi kännedom om några få förekomster.
Har man jätteloka på sin mark behöver man ta bort den för att den inte ska sprida sig ytterligare. Jättelokans växtsaft i kombination med solljus kan ge svåra hudskador varför man måste bära skyddsutrustning när man hanterar jätteloka.
Mer information om växten, hur man hanterar den, osv hittar du på Naturvårdsverkets hemsida
Parkslide är en snabbväxande växt från Sydostasien som introducerades i Sverige som trädgårdsväxt.
Växten har bambuliknande stjälkar, stora ljusgröna hjärtformade blad och djupgående spröda rötter med enorm växkraft. I vissa fall kan rötterna tränga in i rörledningar och byggnader och orsaka materiella skador. Parksliden tränger ut andra arter där den etablerar sig och den har stor spridning i södra halvan av Sverige. Den sprider sig med utlöpare från ett kraftigt rotsystem och det är mycket viktigt att man inte lägger växtdelar från parkslide på komposten då något gram av en rot kan räcka för att bilda en helt ny planta.
Dessvärre har vi parkslide på många ställen i vår kommun.
Enligt Naturvårdsverkets metodkatalog kan knäck och täck-metoden fungera. I dagsläget saknas dock bekämpningsmetoder som man med säkerhet kan rekommendera eller garantera att de kommer att fungera i alla situationer. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida
Lupinen är en vacker växt med sina fina blommor som står efter vägarna, tycker många. Lupinen är dock en inflyttad växt som är invasiv. Den har lätt för att sprida sig och konkurrera ut de befintliga växterna och därmed hotar den biologiska mångfalden. Den är utbredd över stora delar av Sverige och det är önskvärt att begränsa dess utbredning så gott det går.
Att helt utrota lupinen kan vara nästintill omöjligt, däremot går det att minska antalet genom ett strukturerat arbete.
För att bli av med en växt behöver den grävas upp med rötterna, men det hjälper även att plocka blommorna och därmed förhindra att de bildar frö. Att slå lupinen före blomning är ett sätt att långsiktigt begränsa spridningen.
Kanadensiskt gullris är en meterhög växt med en solgul blomvippa på toppen. Växten har odlats som prydnadsväxt och sprids fortfarande från många trädgårdar i Sverige. Den blommar på sensommaren, man ser den numera överallt, likt lupinen. Den sprider sig främst via frön och kan ofta ses efter järnvägen där passerande tåg hjälper till att sprida fröna vidare i en snabb takt.
För att bli av med en planta behöver den grävas upp med rötterna. Större bestånd slås två gånger per säsong under flera år.
Rapportera in fynd
Om du upptäcker att det växer invasiva arter någonstans i Kristinehamn kan du hjälpa oss genom att rapportera in det.
Så arbetar kommunen
Så jobbar vi med samordning, bekämpning och information.
Tips till dig som privatperson
Läs mer om vad du kan göra för att bekämpa invasiva arter.
Bekämpning och avfallshantering
Det är fastighetsägaren som ansvarar för att bekämpa invasiva arter på sin mark men bekämpningen kan se olika ut beroende på hur stora bestånden är och vilken art det gäller.
Växterna ska slängas på återvinningscentralen Strandmossen. Tänk på att packa in växterna ordentligt, gärna i dubbla soppåsar som du knyter ihop väl. På Strandmossen finns en avsedd plats för invasiva arter. Fråga personalen om hjälp så visar de dig rätt. Du ska inte slänga invasiva arter bland övrigt trädgårdsavfall.
Invasiva djur
Utöver växtarterna finns det även invasiva främmande djurarter. Exempel på sådana är signalkräfta, gulbukig vattensköldpadda och kinesisk ullhandskrabba. Likt växterna finns det även djur som är invasiva men ännu inte är upptagna på någon EU-lista med tvingande lagstiftning. Hit hör spansk skogssnigel, även kallad mördarsnigel, som finns på många platser i vår kommun.
Kristinehamns kommun bedriver i dagsläget inget aktivt arbete mot invasiva främmande djurarter. För mer information läs på Naturvårdsverkets hemsida.